Det bor inga stockholmare i Stockholm brukar det heta. Det är en gryta med sörmlänningar, smålänningar, skåningar, norrlänningar och annat löst folk. Så kan hela Australien beskrivas och i synnerhet Melbourne. Önationen som den ser ut i dag har en förhållandevis kort historia på runt 200 år. De allra flesta som inte är av aboriginbörd är första, andra eller tredje generationens immigranter. Innan britterna skeppade in sina fångar till Australien hade dock aboriginerna levt på ön i minst 40 000 år. En folkgrupp som sedan dess har blivit behandlade som skit, rent ut sagt.

Över 100 nationaliteter är representerade i Melbourne och stadens mångkulturella prägel går inte att ta miste på, det räcker med att kliva ut i myllret i stans centrala delar för att bli en del av mångfalden. Ländernas kök kan hittas i stadens olika delar, går man längs Lygon street råder det inget tvivel om att de italienska influenserna är tydliga i staden. Gatan är känd som Melbournes kulinariska centra och de italienska restaurangerna är i klar majoritet. Vi slog oss ner på il Gustos terass i torsdags, med utsikt över den mysiga gatan och inmundigade sagolika pastarätter och likaledes gott vin.

Många av gatorna i Melbourne kantas av hus med anor från 1800-talet, något som fick oss att gå på en fotosafari precis innan solen gick ner för att föreviga gamla, ruffiga, kantstötta fasader som formats av årens gång. Här barrikaderar man sig fullständigt mot värmen vilket gör att det ibland känns som att man går längs en spökgata där alla hus har igendragna gardiner och, på sina håll, vildvuxna buskar som täcker för hela fönster. Melbourne är även en stad där gatukonstnärerna tycks få fritt spelrum och på många håll möts det gamla rustika med det nya färgsprakande på ett vackert sätt.

Noterbart om Melbourne i övrigt:
-
Melbourne är en stad som är utomordentligt lätt att ta till sig och den bebos av mycket trevligt folk. Vilket vi har blivit varse genom bland annat en middag med trion Belinda, Heather och Brandon.
-
Här hälsar man genom att dela ut en puss vid höger kind, om minst en part är kvinna. Det har jag sumpat varje gång. Det har istället slutat med en krampaktig kram. Det är lättare karlar emellan, ett handslag följt av ett ”how ya doing mate” eller ”nice to meet ya mate”.
-
Jag har plankat på spårvagnen.
-
Jag har glömt mitt Master Card på en restaurang (il Gusto).
-
Jag har fått tillbaka mitt Matser Card.
-
Att äta ute är påtagligt billigare här än i Stockholm.
-
Allt är faktiskt lite billigare här än i Stockholm.
-
Alla borde åka hit någon gång.
Bobby Botanical.
Kommentera