På Landsvägsgatan 29 c i Malmköping ligger mitt liv i lådor. I ett vindsförråd som vilket som helst trängs mina barndomsår, min ungdomsrevolt och mina första stapplade steg i vuxenvärlden med fuktskadade hörnskåp och nedsuttna fåtöljer. Idag lyfte jag på locket och väckte sovande minnen till liv och fick en överdos av nostalgi.
Jag hittade gamla kärleksbrev och torkade en tår ur ögonvrån. Jag fastnade framför foton från en svunnen tid då jag var obekymrad, oövervinnlig och lyckligt ovetande. Jag ramlade över plagg som jag förkastat men som jag nu åter tog till mitt hjärta. Jag grävde fram underbara ting att dekorera mitt hem med – om jag vore 15 och året var 1994. Jag var ett med nostalgitrippens rus. Men så kände jag hur verkligheten började slita i mig, jag greppade det jag hann i minnenas verkstad innan jag åter fann mig i den kravfyllda verkligheten i en mygginvaderad småstad.
Några av mina kap:
* En LP-samling innehållande bland annat: The Beatles, Cornelis Vreeswijk, Fred Åkerström, Hola Bandola Band, Bob Dylan, Björn Afzelius och Mikael Wiehe.
* En LP-spelare i behov av första hjälpen.
* En hög foton. Pärlan : Albumet David 0-13 år, innehåller såväl en smula naket och snudd på brottsliga frisyrer som glasögon modell glasögonbottnar och fraperande kroppshållningar.
* Nostalgiklipp ur den lokala pressen från den tid då Malmköpings fotbollsgossar tog länet med storm och ett tvillingpar från Dunkersskogarna sköt på varandra med luftgevär och tofflade in mål på löpande band.
* En Fruit of the loom-tröja med över tio år på nacken som än i dag passar oförskämt bra. Mycket har förändrats sedan gymnasiet, men inte min kroppshydda. Både anmärkningsvärkt och en smula tragiskt.
Jag hittade gamla kärleksbrev och torkade en tår ur ögonvrån. Jag fastnade framför foton från en svunnen tid då jag var obekymrad, oövervinnlig och lyckligt ovetande. Jag ramlade över plagg som jag förkastat men som jag nu åter tog till mitt hjärta. Jag grävde fram underbara ting att dekorera mitt hem med – om jag vore 15 och året var 1994. Jag var ett med nostalgitrippens rus. Men så kände jag hur verkligheten började slita i mig, jag greppade det jag hann i minnenas verkstad innan jag åter fann mig i den kravfyllda verkligheten i en mygginvaderad småstad.
Några av mina kap:
* En LP-samling innehållande bland annat: The Beatles, Cornelis Vreeswijk, Fred Åkerström, Hola Bandola Band, Bob Dylan, Björn Afzelius och Mikael Wiehe.
* En LP-spelare i behov av första hjälpen.
* En hög foton. Pärlan : Albumet David 0-13 år, innehåller såväl en smula naket och snudd på brottsliga frisyrer som glasögon modell glasögonbottnar och fraperande kroppshållningar.
* Nostalgiklipp ur den lokala pressen från den tid då Malmköpings fotbollsgossar tog länet med storm och ett tvillingpar från Dunkersskogarna sköt på varandra med luftgevär och tofflade in mål på löpande band.
* En Fruit of the loom-tröja med över tio år på nacken som än i dag passar oförskämt bra. Mycket har förändrats sedan gymnasiet, men inte min kroppshydda. Både anmärkningsvärkt och en smula tragiskt.
