Det känns helt enkelt jävligt märkligt. Att det är slut nu, eller väldigt snart. I går hade jag muntlig examen i spanska, om några timmar rullar avslutningsfesten igång. Sedan ÄR det slut. Tråkigt, skönt, sorgligt, men framförallt märkligt. Jag är liksom född till att bo kollektivt, så är det bara. Framförallt med norrmän/norskor tror jag. Med risk för att bli lynschad vid hemkomst måste jag erkänna att jag gillar de små gynnarna. Och så Léon. I går träffade jag Carlos, en Nicaraguan boende i Honduras med amerikansk pappa. Han sammanfattade hur jag känner för denna stad med sex ord.
– There is no place like Léon.
Här vill jag bo igen. Om bara för en dag. En dag vill jag återigen gå längs gatorna, lyssna, lukta och känna allt det jag haft ynnesten att uppleva i tre månader. Shit vilket ställe.
Samtidigt som vemodet är stort känns det spännande att starta något nytt. Jag och min ständige vapendragare Tommy ska nämligen ta våra kappsäckar och uppleva andra delar av Centralamerika. Vi pyser från Léon om si så där fem dagar. Första målet är Honduras. Sedan står Guatemala, Cuba och Dominikanska Republiken på önskelistan. Mexiko fanns med där också, men försvann lika fort som svinpesten spred sig. Nåja, Honduras blir det, sen får vi se. Mañana, mañana …
På tal om min goda vän Tommy. Han hade sin muntliga examen strax innan mig och använde sig av en något udda taktik för att charma lärarna. Han klev in i lokalen med bestämda steg, spände blicken i den sympatiska lärarinnan Elisabeth, drog sig i t-shirten och sa:
– Estoy caliente.
Och nu en kort lektion i spanska. Ordet varm kan översättas både som calor och caliente på spanska. Men när det är varmt och man således känner sig varm ska man helst förklara det genom att säga:
– Tengo calor = Jag är varm.
inte …
– Estoy caliente = Jag är kåt.
Kåt-Tommys inledningsfras kan således placeras in i facket: ”Lite mer information än nödvändigt”. Den hete lilla rackaren lyckades dock lägga band på sina djuriska instinkter och klarade även den muntliga examen med bravur.
Det här är Tommy. Han är alltid ärlig. Och ofta kåt.
– There is no place like Léon.
Här vill jag bo igen. Om bara för en dag. En dag vill jag återigen gå längs gatorna, lyssna, lukta och känna allt det jag haft ynnesten att uppleva i tre månader. Shit vilket ställe.
Samtidigt som vemodet är stort känns det spännande att starta något nytt. Jag och min ständige vapendragare Tommy ska nämligen ta våra kappsäckar och uppleva andra delar av Centralamerika. Vi pyser från Léon om si så där fem dagar. Första målet är Honduras. Sedan står Guatemala, Cuba och Dominikanska Republiken på önskelistan. Mexiko fanns med där också, men försvann lika fort som svinpesten spred sig. Nåja, Honduras blir det, sen får vi se. Mañana, mañana …
På tal om min goda vän Tommy. Han hade sin muntliga examen strax innan mig och använde sig av en något udda taktik för att charma lärarna. Han klev in i lokalen med bestämda steg, spände blicken i den sympatiska lärarinnan Elisabeth, drog sig i t-shirten och sa:
– Estoy caliente.
Och nu en kort lektion i spanska. Ordet varm kan översättas både som calor och caliente på spanska. Men när det är varmt och man således känner sig varm ska man helst förklara det genom att säga:
– Tengo calor = Jag är varm.
inte …
– Estoy caliente = Jag är kåt.
Kåt-Tommys inledningsfras kan således placeras in i facket: ”Lite mer information än nödvändigt”. Den hete lilla rackaren lyckades dock lägga band på sina djuriska instinkter och klarade även den muntliga examen med bravur.
Det här är Tommy. Han är alltid ärlig. Och ofta kåt.
