"Är du journalist?! Oj, då får man passa sig för vad man säger!"
Hade jag fått en femma för varje gång jag fått höra den repliken efter att jag presenterat min profession skulle jag skramlat ihop till den där efterlängtade Ipaden vid det här laget.
Det är intressant det där. Jag skulle gärna säga att det var sanningshungern som fick mig att börja läsa till journalist. Men så var det inte. Jag gillade bara att skriva, och det gör jag fortfarande. Kicken av att leverera sanningen i olika, till synes, betydelsefulla paket har dock slagit till i takt med att jag blivit varm i rocken. Jag vill inte att mina alster ska pryda braskande kvällstidningslöpsedlar eller ägna mig åt skvallerjournalistik. Jag vill kunna sätta mig rakryggad på tåget hem och känna mig nöjd över mitt dagsverke efter varje avslutad arbetsdag. Jag vill lämna ärliga avtryck efter mig.
Men även om de allra flesta inom min bransch är funtade ungefär som mig med en klyschig sanningsdrift så är det den där klicken succésökare som frossar i chocker och skandaler som utåt sett representerar oss. Det blev jävligt uppenbart när DN (en rakryggad tidning) här om dagen publicerade en undersökning om vilka yrkesgrupper svenska folket litar minst på. Det var inte särdeles smickrande för oss murvlar.
Okej, jag räddar inte liv eller är lagens långa arm. Men som en fotsoldat i den tredje statsmakten hade jag nog inbillat mig att förtroendet för mig skulle vara något större än för inställsamma mäklare och fuskbyggare. Nåja, det känns i alla fall tröstande att bilhandlarna rankas längre. Om så inte hade varit fallet hade jag nog kastat in handduken.
Hade jag fått en femma för varje gång jag fått höra den repliken efter att jag presenterat min profession skulle jag skramlat ihop till den där efterlängtade Ipaden vid det här laget.
Det är intressant det där. Jag skulle gärna säga att det var sanningshungern som fick mig att börja läsa till journalist. Men så var det inte. Jag gillade bara att skriva, och det gör jag fortfarande. Kicken av att leverera sanningen i olika, till synes, betydelsefulla paket har dock slagit till i takt med att jag blivit varm i rocken. Jag vill inte att mina alster ska pryda braskande kvällstidningslöpsedlar eller ägna mig åt skvallerjournalistik. Jag vill kunna sätta mig rakryggad på tåget hem och känna mig nöjd över mitt dagsverke efter varje avslutad arbetsdag. Jag vill lämna ärliga avtryck efter mig.
Men även om de allra flesta inom min bransch är funtade ungefär som mig med en klyschig sanningsdrift så är det den där klicken succésökare som frossar i chocker och skandaler som utåt sett representerar oss. Det blev jävligt uppenbart när DN (en rakryggad tidning) här om dagen publicerade en undersökning om vilka yrkesgrupper svenska folket litar minst på. Det var inte särdeles smickrande för oss murvlar.
Okej, jag räddar inte liv eller är lagens långa arm. Men som en fotsoldat i den tredje statsmakten hade jag nog inbillat mig att förtroendet för mig skulle vara något större än för inställsamma mäklare och fuskbyggare. Nåja, det känns i alla fall tröstande att bilhandlarna rankas längre. Om så inte hade varit fallet hade jag nog kastat in handduken.
4 kommentarer
T.
17 Dec 2010 19:48
Fullständigt obegriplig undersökning om man kollar på utfallet. Även om 55 procent av befolkningen enligt undersökningen har förtroende för läkarna så har alltså 45 procent inte det, eller?!
Hur ställdes frågan? "Vilken yrkesgrupp litar du på?"
I så fall är 55 procent en hög siffra, och de andra siffrorna inte anmärkningsvärda åt något håll.
Annars är väl den främsta slutsatsen man kan dra att den rakryggade morgontidningen kunde börja kolla upp träsket som är "marknadsanalys" i stället för att publicera pressmeddelanden rakt upp och ner.
T.
17 Dec 2010 21:26
Jag reserverar mig förresten redan nu för stycke två i föregående kommentar. De kan omöjligt ha ställt den frågan eftersom att det totala procenttalet för de olika yrkeskategorierna överstiger hundra, vilket gör undersökningen om möjligt ännu mer obegriplig.
Jag uppmanar alla att på julafton ringa hem till vd för Reagera Marknadsanalys och ställa dylika dumma frågor till en fiktiv och fullständigt obegriplig "marknadsanalys"
David
18 Dec 2010 00:48
Haha! Eller hur! Det är en sannerligen märklig undersökning. Att det yrket de flesta litar på ändå har i stort sett lika många tvivlare gör att man i så fall tappar lite av förtroendet för typ allt. Om inte annat för marknadsanalyser...
T.
18 Dec 2010 13:06
Och man undrar ju vem det är som har beställt undersökningen och vad beställaren hade förväntat sig få ut av den...
Det kan ju inte vara mäklarsamfundet i alla fall...
En beställare gör ju gärna en undersökning som man känner på sig att man själv kommer göra bra ifrån sig i.
I "riktiga" förtroendeundersökningar brukar yrkespolitiker vara med också. De brukar få låga siffror, liksom journalister och jurister. Och det de yrkena har gemensamt är ju att man jobbar en hel del med retorik...
Kommentera